Niklas Karlsson (S) rRiksdagsledamot och Partidistriktets ordförande i från Landskrona har i dag en debattartikel i HD/Sydsvenskan.
Socialdemokraterna gick till val med löfte om att höja barnbidraget. Det är hög tid att regeringen gör det nu, i den budget som presenteras inom kort.
Att barnbidraget höjs är en förutsättning för att alla barn ska få möjlighet att utveckla sin fulla potential.
Mer än vart tionde barn i Sverige lever i fattigdom, enligt Rädda barnen. Definitionen är att barnen lever i familjer som fått försörjningsstöd eller som har så kallad ”låg inkomststandard” (enligt SCB).
I en skolklasspå tjugofem elever innebär det att i genomsnitt tre elever växer upp i en ekonomiskt utsatt situation med inga eller mycket små marginaler. I vissa kommuner är det betydligt värre. I Malmö lever vart tredje barn i fattigdom. I Göteborg nästan vart femte. Det får allvarliga konsekvenser för deras möjligheter att lyckas senare i livet.
Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet möter ofta en framtid med lägre utbildnings- och inkomstnivå och dessutom en högre sannolikhet att dras in i kriminalitet.
Stressen att växa upp i ekonomisk utsatthet påverkar barns möjligheter att utvecklas likvärdigt med barn som växer upp i familjer med god ekonomi. Barnfattigdomen är ett tydligt och vidrigt exempel på det svenska klassamhället och måste bekämpas.
Barnbidraget har inte höjts på över tio år trots att det har visat sig vara ett effektivt fördelningspolitiskt verktyg. Nivån på barnbidraget har inte ens följt den genomsnittliga prisutvecklingen sedan 2006 då den senaste höjningen gjordes av dåvarande socialdemokratiska regering. Hade barnbidraget följt konsumentprisindex sedan 2006 hade det legat på 1200 kronor istället för dagens 1050 kronor. Det innebär att barnbidraget de facto är mindre värt idag.
Uppräkningen av barnbidraget har på intet sätt varit tillräckligt omfattande. För att matcha utvecklingen av barnbidraget mellan 1995 och 2006 skulle barnbidraget behöva höjas till drygt 1400 kronor.
Föga förvånande är kanske att den borgerliga regeringen inte genomförde någon höjning av barnbidraget under sina åtta år vid makten. De borgerliga partierna har aldrig varit benägna att stärka välfärdens generella karaktär. Den eftersläpning som skedde då alliansen hade makten är svår att ta igen i ett svep. Däremot väcker det onekligen frågan om att säkra utvecklingen av barnbidraget på längre sikt, till exempel att låta det följa konsumentprisindex.
En höjning av barnbidraget skulle leda till ökad trygghet, minskade klyftor och bättre tillväxt. Det är effekter som kommer hela samhället till del.
Det allmänna barnbidraget infördes 1948 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen som ett led i att forma välfärdssamhället. Dess generella karaktär var ett viktigt steg bort från fattigvårdspolitiken. Istället för att vara utformat som ett stöd till fattiga mammor blev det allmänt och lika för alla. Idén är att inget barn ska pekas ut och stigmatiseras, utan bidraget riktar sig till alla oavsett inkomst. Det är något som har visat sig vara framgångsrikt i det svenska samhällsbygget.
För barn som lever i fattigdom skulle en höjning av barnbidraget få direkta effekter på studieresultaten och möjligheterna till en bättre framtid. Och det gynnar hela samhället när fler får förutsättningar att utvecklas och att ta vara på de möjligheter som finns.
Dessutom är barnfamiljer benägna att konsumera. De använder sina pengar till sådant som mat, kläder, och olika aktiviteter. Det är bra för tillväxten.
Det är dags att höja barnbidraget och säkra den långsiktiga utvecklingen av bidragets storlek. Därför måste nu den socialdemokratiskt ledda regeringen förverkliga vallöftet om en höjning av barnbidraget på 100 kronor.
Det är Socialdemokraterna skyldiga väljarna. Men vi socialdemokrater är också skyldiga barnen och samhället att inte nöja oss med det.
Niklas Karlsson (S)